Sista delen i följetongen VAB-virkning

En sista blå duk. Nystanet räckte till tre dukar, den här sista var lite mindre än de två första - otroligt drygt garn. Jag som inte ens gillar ljusblått. Tur att små hemvirkade dukar är perfekta gå-borts-presenter om man tröttnat på den klassiska blomkvasten eller vinflaskan!

Evighetsnystandet

När den första duken blivit klar och barnen fortfarande var sjuka så bläddrade jag vidare i mönstersamlingen. Den här gången var mönstret korrekt skrivet, men däremot var det fel bild till fel duk ... men efter lite bläddrande och läsande så hittade jag det riktiga mönstret.

Tror ni garnet tog slut efter det här? Nix, fortsättning följer ...

VAB-virkning

När barnen är sjuka brukar de få fri tillgång till TV:n - då passar det bra att sitta bredvid i soffan och virka. Mönstret kommer ur en gammal veckotidning och var hopplöst skrivet. Jag verkligen avskyr publicerade mönster som innehåller rena felaktigheter, det här var ett sådant. Jag virkade och rev upp, om och om igen. Det brukar dessutom dröja minst en tredjedels duk innan man inser att det är svårt att följa. En förvarning om mönstret kvalitet brukar vara att man inte kan hålla en mönsterrepetition i huvudet, utan att man hela tiden måste läsa mönstret maska för maska. Längst ned i mönstret fanns ett namn och telefonnummer publicerad - man undrar om någon svarar på frågor så här tjugo år senare ...